Malwina Kleparska, keramikern som geggat med leran sedan barnsben och vars
spontanitet och lekfullhet genomsyrar de levande, oförutsägbara formerna – som var och en har sin egen karaktär.

Keramik med mer abstrakta former, varför då?
– Jag har tidigare arbetat mer avbildande, främst med att skulptera olika djur. Sedan gick det över till att jag gjorde muterade hundar, med exempelvis sex ben eller två huvuden. Därefter har det blivit mer och mer abstraherat och numera jobbar jag både med bruksföremål och med skulptur … fast då i en mer abstrakt form än tidigare.

Det abstrakta tillåter betraktaren att skapa sina egna tolkningar, och kanske väcker det mer känslor och tankar. Själv tycker jag att det är spännande att inte alltid veta vad det ska bli när jag skulpterar i leran, i motsats till när jag skapar bruksföremål.

Du gör inte bara bågformade ljusstakar, utan även vaser med bågar, och bananer! Är bågen liksom din grej?
– Det har inte varit någon uttänkt plan, men det verkar som om jag har någon fallenhet för bågen. Det är en rolig form, och så blir det former av mellanrummet.

Ofta vill betraktaren ge föremål en tydlig funktion. Hur har du själv tänkt att dina verk ska användas?
– Tidigare trodde jag att jag enbart skulle arbeta skulpturalt, men sedan visade det sig, som du säger, att folk generellt är mer intresserade av konsthantverk när det har en funktion. Då tänkte jag ”en får inte vara dum” och sedan dess har jag försökt att kombinera skulptur och funktion. Jag tänker att mina föremål i många fall fungerar både som skulpturer och kan ha en funktion. Som min bågformade ljusstake som är ganska stor, den kan stå för sig själv men vill en så kan en stoppa ett ljus i den.

Hur ser din skapandeprocess ut?
– Alla mina föremål är byggda för hand, jag jobbar alltså inte alls med att dreja. Teknikerna jag använder är framför allt kavling och ringling. Genom att lämna spår av mina händer och fingrar i leran vill jag betona att föremålen är unika, skapade vart och ett för sig. På det viset blir de också mer personliga. Skissar gör jag oftast direkt i leran, jag tycker det är kul att inte veta vad det ska bli. Det är det bästa med leran, att en skapar i ovisshet och inte kan styra över allting … att en ständigt blir överraskad. Jag tycker om att låta leran prata för sig själv och använder därför mestadels transparent glasyr, för att täcka den.

Har du en förebild som du brukar titta lite extra på?
– Många! Jag är väldigt intresserad av att titta på konst och konsthantverk generellt. Några av de konstnärer jag inspireras av är Gertrud Vasegaard, Lucie Rie, Nao Matsunaga och Isamu Noguchi. Men inspiration hittar jag även i möbeldesign, arkitektur, mode och måleri.
Vad är det med leran som material som tilltalar dig?
– Jag har hållit på med leran så himla länge att jag har svårt att minnas vad det var som fångade mig. Men något var det, för jag blir liksom aldrig mätt. Jag får idéer hela tiden som jag måste testa. Jag känner leran så himla väl och vet hur jag kan trycka, tänja, lappa, riva bort. Men det är nog också processen. Den är så lång från en idé till ett färdigt objekt, och så mycket oförutsägbart kan hända på vägen. Det är spännande hela tiden. Jag vill aldrig sluta! Det verkar som att keramiker i dag vågar mer.

Hur ser nästa generation keramik ut, tror du?
– Just nu har keramiken ett uppsving. Mycket, tror jag, som svar på det maskinella, industriella, masstillverkade. Folk söker sig till handgjorda, unika föremål av hög kvalitet. Jag tror att vi börjar få upp ögonen för konsthantverk igen och uppskattar att någon har lagt ner mycket omsorg i ett objekt. Min uppfattning är att keramiken ständigt får en högre status. Och i och med det så tror jag, som du säger, att keramiker vågar mer.

Leran utmanas hela tiden och nya sätt att behandla den på kommer till. Jag kan tänka mig att 3D-printarna kommer att bli en större grej. Att printa saker i lera. Personligen tycker jag att de 3D-printade föremålen ser lite döda ut. Spåren efter den mänskliga faktorn, handen, är fråntagen och det blir något annat, något för ”perfekt” och stelt. För mig är keramik starkt förknippat med händerna och kroppen, att en kan uppleva en människas arbete i ett färdigt objekt, samt ett slags slump.

Vart hittar vi dina grejer?
– På Betonggruvan och Francobaranco i Stockholm, galleriet Sintra i Göteborg och möjligen snart i Malmö. Förhoppningsvis är min webbshop klar snart och då hittar ni mina grejer på malwinakleparska.com. Jag samarbetar också med Odem Atelier, ett onlinegalleri med butik som specialiserar sig på handplockad konst och design. Följ mig på Instagram om ni hålla er uppdaterade! @malwinakleparska

Text Eva Magnuszewska